Tur bringar otur?

Ni vet när det blir sådär bra och man verkligen tror att allting ska lösa sig? Det är ju tyvärr även då som det oftast skiter sig och inget blir sådär bra som man egentligen hade tänkt sig. Man hoppas, får hopp, och blir sedan sviken. Och det gör helt ärligt lite ont. Jag har börjat tröttna på det, och funderat om det är bäst att inte hoppas alls. Att sluta känna. Nånting inom mig säger att det är helt fel, men å andra sidan så tänker jag just nu att det borde kännas bättre. Iaf för en liten stund. Att inte beröras av det, därför att man ändå inte hoppades och kände nån känsla. Mm, det är nog bäst

Imorgon ska jag träffa Jasmine och äntligen få träna igen. Förkylning och feber har gjort det omöjligt men jag börjar känna mig friskare så imorn bär det av. Sen ska jag på en alldeles för uppskjuten intervju. Förlåt Helika för det, timingen har väl inte varit helt...perfekt så att säga. Det blir en trevlig dag/kväll tror jag, kan onekligen behövas.

Ikväll var för övrigt bror Magnus med flickvän Maria här och lämnade julklappar. Det var jättemys och januari känns om nåt just nu som en sorts sorgemånad. Jag förlorar två av mina bröder till den östra sidan av jorden. En är där för enbart rundresa i ca. 3 månader medans den andra har för avsikt att bosätta sig och jobba där. Kul, men sorgligt tycker jag, som nu kommer behöva leva som ensam-barn hela våren. Inte kul när man är van att ha två underbara bröder nära till hands. Jaja, man får ta saker som det kommer iaf.
Nu ska jag titta på film och försöka döva en kommande migrän
Puss


Julefrid

Julen är (typ) över och det är nu man sitter och ponerar över julklapparna. Det blev en del goodies. En iphone, högtalare till ipoden, underkläder, kläder, smink och även ett liftkort till Åre. Mobilen har varit roligast att hålla på med, både igår kväll och idag. Fråga bara Carl, han har fått lite uppmärksamhet p.ga. den. Fast iof med all rätt.... ;)

Ikväll blir det lugnt. Det var så stressigt igår med att hinna till midnattsmässan och försöka få plats till att sen åka bil ut till alunda och vara social fast man bara ville lägga sig i en säng och dö. Även fast utgång lockar lite grann (och typ hela uppsala ska ut) så lutar det nog åt att åka hem till Carl och sova. Det ska bli väldigt skönt.

Och nu ser jag fram emot ljusare tider, hoppas jag. Ja, den 21 var ju som sagt dagen då det vände (Towe du vet vad jag pratar om), nu blir det ljusare. För det var verkligen inte såhär jag hade trott att det skulle bli. Jag har lyssnat på en nära vän till mig (inga namn nämns) och försökt förstå såna här problem, men jag har aldrig kunnat få insikt i dem och bara tänkt "gud vad dumt". Men nu förstod jag, och jag trodde aldrig att det skulle vara såhär jobbigt. Sömnlösa nätter, man nästan gråter sig själv till sömns ibland, och man ligger och oroar sig över morgondagen.
Hur som helst hoppas jag att jag slipper det ikväll, det kan jag dock inte vara säker på.

God Jul

image3

Nu är den här, julen, den efterlängtade. Man har stressat i en månad med att hitta dem perfekta julklapparna åt släkt och vänner. Men äntligen, så får man lite lön för det hårda jobb man utfört. Och visst är det härligt. Varför sitter jag uppe såhär sent och bloggar på julaftons-natten...ja, det kan man ju fråga sig. Början på lovet var inte den härligaste för mig. Sjuk blev man ju såklart, och vissa sömnproblem efter helgen ska man ju bara inte nämna. Mysigt har det dock varit, utan tvekan ♥

Nu är för övrigt nyår spikat och det känns toppen. Det kommer bli så jäkla kul. En liten favorit i repris, inte riktigt, men nästan. Och nu ska jag sova och bli frisk och imorn, alla barn, då kommer grannen med skägg på besök. Härlans va man gick på det alla år =)

GodNatt ♥

Trött trött trött

Nej, blä orka.
Jag blir less på att höra såna saker, helt onödigt och det gör bara ont

Asskön träning idag med Jasmine för övrigt
Det här kommer bli så sjukt bra

Och avslutning på fredag, sen är det lov!
Och v.2 blir det Åre, det kan nog bli skoj

Kort inlägg idag, men orkade inte mer p.ga omständigheterna

Bakslag? Aaaa fyfaan

Det är alltid trevligt med fester, det skulle nog vem som helst hålla med om. Däremot kan mornarna efteråt vara dem mindre härliga. Men jag ska ändå inte klaga, att vakna upp bredvid en mysig pojkvän är aldrig fel, även om jag ville skjuta av mig mitt huvud, jag var lite arg för att han lät mig somna med kläder och smink på och jag var lite smågrinig.
Kvällen var, kort sagt......nåt jag aldrig upplevt tidigare. Jag trodde på fullt allvar i typ 3 timmar att dem serverade alkoholfritt, för seriöst, det verkade inte! Sen när jag väl fick hämta ut mina vinglas själv och ta min egen cider och avec, ja då självklart slog allt till. På en och samma gång och jag fick seriösa problem. Hela hemvägen satt jag och småviskade till Carl att köra mer försiktigt, för annars skulle det bli en repris på Jägermeister-VM (uuusch.....), och jag mer eller mindre sprang upp på mitt rum och däckade efter två sekunder i min säng. Det var sjukt, och inte kul alls....
Tack därför till Carl som stod ut med mig igår, jag var nog lite små förjävlig. Förlåt älskling, inte meningen alls!

Idag blev dagen bättre och bättre. Julpyntade lite smått mitt rum, åt en helt fantastiskt god pizza och gick sedan på bio med älsklinge: Det gjorde min kväll såååå mycket :)

Nu ska jag sussa och imorgon är det ett fullspäckat schema som gäller! Huh!

image1
Min bästa vän idag =)

Could you give me just something to believe in?

    Det är inte såhär det ska kännas. Jag funderade hela natten igår, hela dagen idag, hela kvällen  nu och jag har till och med frågat en vän och NEJ, det är inte rätt. Inte normalt, inte rätt och det är inte acceptabelt. Varför försöker jag ändå övertyga mig själv om att det är rätt och acceptabelt? Jo, därför att jag är rädd. För vad, har jag ingen aning om. Men fan, jag borde inte vara det....
    Jag kände att det var så rätt när min kära vän sa att det inte var ok och att man borde prata om det. Jag menar, vad försökte jag i en halvtimmme igår kväll liksom? Det gör mig frustrerad att vissa människor ibland blir så himla 'stuck up' och inte går att prata med, inte ens kan ge ett rätt ut 'ja eller nej'.
    Och inget samtal blir det ikväll heller såklart, jag menar jobbet och att ha kul kommer väl ändå först? Men, inte så länge till (hurra typ..). Då äntligen kanske kanske kaaaanske, det går att prata. Men vem vet, det kanske dyker upp roligare saker som man borde ägna tid åt istället.

    Jag känner bara att min kära vän hade så rätt.
    Tack

Call it a battle

Aj FAAAEN vad ont det gör! Men så går det när man inte tränat på...........läääääääääääääänge, och sen sätter igång och ska visa upp sig på nåt jädrans sätt. Efter att jag och Jasmine fint förklarat att vi är i den sämsta formen nånsin och typ helt otränade, så tyckte jag att det skulle va kul att försöka motbevisa det första gången på passet med instruktör.
Jag sprang så snabbt jag kunde, jag sa hela tiden att jag klarade mer osvosv. Tydligen köpte instruktören det också, för han kallade mig 'Kenyan' och förstod att jag en gång (jääättelänge sen) hade spelat fotboll. SÅ OK, kul att höra, men kom igen, jag sög ju!
Det var kul hur som helst, och nu satsar jag och Jaz ;)
Nominering på Jasmine: Miss Schwarzenegger (eller hur det nu stavas..)

Ikväll blir det aslugnt och skönt, ensam hemma, ska käka choklad och plugga och kolla film. Kanske kanske får jag besök, vilket skulle kunna vara trevligt :)

OCH, imorn gäller det. Kl. 12 på Åhlens....det hemliga paketet....mmmmmm
Och sen ska jag och Jaz gå på stan och kolla najsiga juliga (och kuliga) underkläder! (fyndigt yao)

Purre ♥



Och jag tror jag dör:
Hur tillbringar du helst en timme?
- "Jag är ju matematiker så svaret på den frågan är nog faktiskt att räkna matte."
Kan man bli mer hel-ylle?

En midsommarstång, i all ära!

Helika: Och alla vet väl vad som händer när det blir kallt..?
Jag: Ooohja, då krymper man! (sjunker ner lite diskret under bänken..)

Symboliken är ju uppenbar mina damer och herrar! Här har ni en midsommarstång, och vad själva stången representerar behöver jag ju inte ens förklara. Och det är inte i något slappt tillstånd heller! (B.H)
Jag kan bara säga kortfattat, att jag har haft årets roligaste ES lektion, tack Helika! ♥

Nu sitter jag och laddar inför mitt hemliga uppdrag som kommer ske någon gång i veckan! Det är ett hemligt paket som ska hämtas på Stora torget, känn spänningen liksom! Det är såå spännande, SÅÅÅ SPÄNNANDE, snart spricker jag!

Purre ♥

Strul? Ja tack!

"Jag vill stå och strula med dig vid gunilla klockan kl.12"
Hej Carl, min pojkvän sedan 5 månader tillbaka, sen när började vi strula? Aja, jag uppskattar iaf tanken, att (som han själv uttryckte det) "man brukar hitta nån att strula med vid 12-slaget och nu vill [han] strula med mig". Fint älskling, fint :)
(och usch vad jobbigt korrekt jag måste vara i citatet, suck)

Jag har hur som helst uppskattat hela dagen sen jag tog ledigt från skolan p.g.a huvudvärk, kallsvettningar och massa mer. Jag ringde Carl i hopp om lite medkänsla (hallåååå jag var lite sjuk ju!) men fick inget svar 2 gånger om! Här är man uppskattad...Istället lunkade jag hem i smått duggregn och lyssnade till sorgsen musik om ensamma människor som inte hade nån som brydde sig om dem som tröst. (he he)
Sen fick jag sällskap ändå, en lagom road Balle dök upp runt 6 tiden för att hjälpa mig iscensätta en middag som senare även ägde rum, sämst jag vet. Jag blev på mitt absolut bästa humör dock, och allt tack vare denna fantastiska man :)

Nu blir det att ägna sängen lite tid också, igår spenderade jag många timmar där, varav enbart 3 var ämnade för att somna, resten filosoferade jag 8-)

Gonatt på er alla

CK CK CK CK CK CK CK CK CK CK CK CK
som det ska va!


Sad to say

Okej, kasst. Min idé från första början var att lägga ner bloggen för att ta den tid jag vanligtvis satt framför datorn för att skriva inlägg till att plugga. Sen insåg jag att mest skrev jag på bloggen när jag verkligen inte hade något mer vettigt för mig. Som en dag som denna. Ingenting att göra och det värsta av allt, bloggen fanns inte där för att kunna skriva på. Så, sorgligt nog så startade jag upp den igen.
Anyhoe, jag är så äcklig och trött och hungrig nu så att bara skriva kan få mig på andra tankar. Jag känner den härliga doften av pepparkaksdeg och min mage skriker efter att få äta upp hela.
Det första som hände när jag vaknade imorse var att jag skakade och grät. Varför kan man då undra? Jo, jag hade en extremt trevlig dröm som innefattade att mina föräldrar skaffat en spindel-farm av stora svarta håriga spindlar som dem insisterade på att man skulle sova med. Jag har funderat länge på hur fan jag kunde drömma om spindlar bara sådär, innan jag kom på att jag under kvällen hade propsat på Adam att så fort han såg en spindel skulle han döda den. Jag älskar att hjärnan är så selektiv ibland och väljer dem mest härligaste minnena.........................

Igår var det Åre kick-off och alla var taggade till tusen! Kontrakt skrevs på och Maria antecknade punkter som skulle utföras under resan, bla.
  • Bastu (sex, pojkfitta, alien etc)
  • Lekar
  • Driva med norrmän
Men tanke på att jag aldrig varit med förut så nickade och log jag så snällt när detta sades. Sen insisterades det att alla newbies skulle strippa (quote: "Allt måste inte av, man måste iaf få se ett par bröst" -Martin). Det känns mindre bekvämt om jag ska vara ärlig..
Kvällen avslutades (som alltid typ) på Max och efter det begav jag mig till Sture gatan för lite trevlig nattsömn, hrm.
Nu verkar pepparkaksdegen vara klar och oavsett var som är rätt så kommer hela slinka ner i min mage. Jag står i skuld till min mage efter lite middag, sprit, ingen frukost och ingen lunch. Sorry typ...

♥ nuffs

RSS 2.0